fredag 28 november 2008

Skivrecension: Illa J - Yancey Boys

För drygt ett år sedan fick Illa J en skiva fylld med beats som hans äldre bror hade petat ihop i mitten av 90-talet. Beats som inte har använts till något tidigare, men som trots det absolut inte är beska restavfall. John ”Illa J” Yancey växte upp i Detroit tillsammans med hans storebror James ”J Dilla” Yancey och resten av deras ovanligt musikaliska familj. Att Illa J skulle följa i sin brors fotspår var ingenting som var förutbestämt, men något som utvecklades till en självklarhet. På sitt debutalbum sjunger och rappar Illa J över fantastiska Dillabeats. Det är de klassiska simpla Dillatrummorna med sköna pianoslingor över. Det är ett soft album, mycket soft. Illa J kanske inte har en av de bästa sångrösterna, men den är lågmäld på ett positivt sätt och passar alldeles utmärkt över den något lågmälda instrumentalen. Beatsen och Illa J:s sång och rap balanserar varandra perfekt, ingen del av dem är mer i fokus än någon annan. Texterna är inget avancerat wordplay, men oftast håller de hög standard och fyller på den fina helheten som låtarna ger. Melodierna och refrängerna är mycket bra också, och dem tar Illa J ofta hand om alldeles själv på ett ypperligt sätt. På skivans elfte spår, kärlekslåten Sounds Like Love, tar han dock in skönsjungande Debi Nova på refrängen och det blir så bra som det kan bli. Illa J:s något monotona röst passar visserligen bra till musiken, men när den varvas med vackrare sång blir det perfekt. Förutom Debi Novas gästinsats hittas bara ytterligare två gäster, däribland rapparen Guilty Simpson. Fler gästspel skulle visserligen tillföra en variation som säkert skulle göra albumet gott, men det känns fint att Illa J vågar sköta det mesta själv och på så sätt få albumet att handla om det som titeln antyder. Illa och Dilla. J Dilla kommer alltid leva vidare genom sin musik, som ofta dyker upp på många rappares album. Illa J:s album förhöjer den känslan. Kanske för att det bara är rena Dillabeats på varje spår, kanske för att man alltid har tanken om att de är bröder på hjärnan, eller kanske för att det är simpelt och omaterialistiskt. Det är musik, och det är allt det handlar om. Det finns ingen krystad känsla om att det ska vara extremt på något sätt. Det är bara sköna tunes av en av världens bästa hiphopproducenter genom tiderna och hans lillebror som har en talang för att utrycka sej via mikrofon.

Betyg: 4/5

Bästa spår:
Timeless
R U Listenin’? (Feat. Guilty Simpson)
Sounds Like Love (Feat. Debi Nova)

Inga kommentarer: