Nas - Untitled (liten recension)

Köpte Nasir Jones untitlade platta i tisdags. Den var så fresh och ny att de inte ens hade fått ut den i affären, utan de var tvungna att leta i lagret på megastore för att hitta den. Jag har lyssnat på den i några dagar nu och oj vad bra den är! Produktionerna är lagom, till störst del ganska chillade och laid-back, inget som sticker ut speciellt mycket. Nas själv däremot... wooop. Det här är på riktigt. Det hade kunnat vara a capella och ändå äckligt bra.

Jag är överraskad. Jag hade väntat mej något riktigt bra, men det här var riktigt bra på ett helt annat sätt. Plattan känns helt komplett. För det mesta är det Nas som bara rappar på och man tvingas till att lyssna om och om igen, men det finns ett par låtar som är mer lättsamma och melodiska.

Jag har försökt lyssna på Nas många gånger. Jag äger tre eller fyra av hans plattor, men hur mycket jag än har försökt har det aldrig varit något speciellt. När det var dags för den här plattan tänkte jag att jag skulle vara med från början och försöka ännu en gång. Det blev så mycket bättre än jag hade hoppats på. Det här albumet är bra. Musikaliskt bra och bra för hiphopen. Ni borde köpa plattan. Nu.

Kände att det här inlägget blev lite för... hemligt. Men det är svårt att nämna enstaka bra låtar för det är helheten som gäller. Men, några tracks som är lite sådär extra tycker jag nog är Y'all My Niggas, N.I.G.G.E.R. (The Slave And The Master), Black President, Sly Fox, Untitled och Hero.